Artiklar • maj 31, 2009
Kreativ kamp i motvind
Förra året hölls presidentval i Armenien, resultatet uppfattades av många som valfusk vilket resulterade i massdemonstrationer, tio döda och utlysning av ”State of Emergency”. Efter detta har den politiska oppositionen vuxit, armenierna har blivit mer politiskt aktiva och söker nya uttryck för sitt missnöje. Hima (som betyder ”nu” på armeniska) är ett exempel, med enträget, uppoffrande och uppfinnigstrikt arbete kämpar de med fredliga principer som grund för att fria de politiska fångarna och vinna tillbaka de fri och rättigheter som i Armenien begränsats under det senaste året. De tror på det civila motståndets överlägsenhet till makthavarnas bruk av våld.
2008 års presidentval
Efter förra årets presidentval hamnade Armenien i politisk kris. Serzh Sargysan utropades som vinnare av valet, ett resultat som av många ansågs som fusk. Sargysan var innan han valdes till president, prime minister, varför han stöddes av sittande regering. Tusentals människor i Jerevan visade sitt missnöje i en massiv sittdemonstation. Den 10 dagar långa demonstrationen slutade dessvärre abrupt när konfrontation mellan polis och demonstranter ägde rum, 10 personer dödades och undantagstillstånd utlystes.
Valet bevakades av flera internationella organisationer, och i en preliminär rapport var sammanfattningen den att valet till stor del genomförts enligt deras standards. Det tillades trots det att utmaningar kvarstod eftersom; en klar uppdelning mellan staten och de politiska partierna saknas, valprocessen saknade folkligt förtroende och valkandidaterna hade behandlats olika.
När man däremot hör sig omkring bland armenierna själva och läser den rapport som Thomas Hammarberg, Commissioner of Human Rights of Council of Europe, skrev som speciellt utsänd med anledning av händelseutvecklingen efter valet, blir bilden mörkare. Att polisen använt överdrivet mycket våld tycks det inte råda någon tvekan om. Dessutom är det enligt flera källor högst sannolikt att de våldsamma gängen av demonstranter var lejda av makthavarna. Av de mer än hundra personer som blev arresterade hålls till idag många av dem fångna ”häktade på vad som synes vara artificiella och politiskt motiverade anklagelser, vilka personligen inte har begått några våldsamma handlingar eller seriösa företeelser” (ENP Progress Report 23/04/2009) Ett antal åtal och fällande domar är enbart baserade på polisers vittnesmål och brottslagen har ändrats för att det inte ska se ut som om fångarna hållits inspärrade oskyldiga under så lång tid.
Utlysningen av undantagstillstånd mellan den 1 och 20 mars innebar restriktioner av yttrandefrihet och samlingsfrihet samt restriktiva tillägg på lagen om rallys. Efter hävandet av undantagstillståndet har en del av inskränkningarna av yttrandefrihet och samlingsfrihet fortsatt att gälla.
Hima!
I den skrämda stämningen som rådde under mars månad förra året, såg Hima ett behov att göra något för att dämpa den utbredda rädslan. Så snart undantagstillståndet upphörde och det åter var tillåtet att överhuvudtaget, med särskilda restriktioner, samlas i grupp på offentlig plats skred Hima första gången till verket. Deras första aktion bestod i ett ”Neuro linguistic marathon of fast walking”. Aktionen gick ut på att springa från National Essembly till platsen där de tio personerna dött. Själva namnet var hursomhelst den viktigaste detaljen, det uppfanns med inspiration från sittande regeringens påstående att oppositionen under demonstrationen varit påverkade av Neuro Lingustic Psycos. Det korrekta ordet är ”programming” och inte ”psycos”. De använde även ord som drogad, zombies, och häxor för att beskriva oppositionens anhängare.
Hima är en löst bunden rörelse med 60 aktiva medlemmar. Gemensamt har de att de vill bli av med den nuvarande presidenten, men de stöder alla olika ersättare. Många är barn eller släktingar till de politiska fångarna. De har ingen formell organisation; det skulle vara direkt farligt för dem. Två av deras mest aktiva medlemmar har blivit misshandlade av polisen då de misstänkt dem för att vara ledare för organisationen – bara för att inse att det inte finns någon. Kontakt mellan de aktiva sker genom det spridda ordet och maillista. På frågan om vart de får sin inspiration ifrån svarar de förvånat ”Vi hade ingen inspiration, vi hade ett behov”. De enas hursomhelst om att Ghandi är en förebild för dem. De vill inte ersätta våld med våld.
Genom att använda icke-vålds medel följer de Levon TerPetrosian uppmaning. TerPetrosian är den presidentkandidat som fick näst flest röster i presidentvalet och som har kommit att bli oppositionens gemensamma ledare efter att de samlats under namnet Armenian National Congress. Det var TerPetrosian som uppmanade sina anhängare att påbörja en fredlig protest efter förra årets val. Då polis och militär närvaro trappades upp bad han dem istället upprepade gånger att gå hem och påbörja ”den långa och envisa kamp” de nu hade framför sig, med hänvisning till Ghandi.
Födelsedagspresenter och fotbollsspel
En icke offentlig demonstration, men inte desto mindre ett exempel på en av Himas fyndiga idéer, var att ge presidenten en födelsedagspresent. Han bör ha blivit förvånad och ilsken av att finna en kopia av Armeniens konstitution och en alfabetsbok för barn bland hans övriga presenter. Hima misstänkte att eftersom presidenten ständigt handlar tvärtemot konstitutionen kanske han aldrig har läst den, eller så kan han kanske inte läsa! På konstitutionen hade de skrivit ”se lärobok” och på läroboken ”med förhoppningar”.
De intygar att det trots allvaret även är roligt, som när de anordnade en fotbolls match. Det ena laget bestod av politiska fångar och det andra av poliser (påhejade av politiker och domare). Spelets domare använde helt på måfå sina röda och gula kort på vilka de två paragrafer under vilka de flesta politiska motståndare blivit dömda. De politiska fångarna tilläts naturligtvis att vinna. Tillställningen lockade bland andra till sig oppositionstidningar som publiceras enbart på internet, dessa läses bland annat till stor del av den armenska diasporan, vilka har inflytande och pengar.
Hima menar att det är deras plikt att göra orättvisorna hörda, med motivet att Armenien aldrig kan bli en ”sann” demokrati utan civil society. De påpekar även att så snart de blivit av med Sargysan kommer flera av dem att fortsätta tillhöra oppositionen eftersom de inte föredrar TerPetrosian och för att kritik alltid behövs.
Borgmästarval och framtida utsikter
Den 31 maj hålls borgmästarval i Yerevan. TerPetrossian har tillåtits att ställa upp som kandidat. Ett av hans vallöften är att göra alla mediakanaler fria, något som borgmästaren har befogenheter till. Det politiska läget är spänt, var och varannan dag kommer rapporter om repression, det senaste är en journalist och en av de politiska fångarnas advokat i nästan dödade av misshandel. Stora hot mot valet är dels rent och skärt fusk i rösträkningen med också köpta röster, något som inte är svårt i land med mycket hög arbetslöshet och utbredd fattigdom.
Även om förutsättningarna för politisk förändring i den närmaste framtiden inte ser särskilt ljust ut, syns åtminstone en större folklig debatt med fler unga människor än tidigare. Med Himas och andra oppositionella gruppers mod och envishet kommer förhoppningsvis fler att inspireras till och våga yttra sitt ogillande. Demokrati betyder folkstyre. Våld, vilket den nuvarande presidenten använder för att säkra sin makt, dödar inte bara människoliv, det lämnar också legitimiteten blödande hos dem som använder det för att nå framgång. Verklig legitimitet kan enbart komma från folkets aktiva medtyckande.
Text och foto: Cecilia Bruzelius
